Sven X:et Erixson

Sven Erixson (1899–1970), idag mera känd som X:et, föddes 1899 i Stockholm. Han utbildade sig till dekorationsmålare och teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm. Därefter studerade han vid Högre Konstindustriella skolan och gjorde studieresor till Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Nordafrika. Han var en betydande konstnär inom modernt svenskt måleri, han lät sig aldrig inordna sig under etikett och stilbegrepp. Hans produktion kännetecknas av en spontan och temperamentsfull stil i lysande färgmönster. Erixons måleri pendlar mellan häftigt, närmast hänsynslös uttrycksvilja och lättrörd lyrism. Han var en av grundarna till ”Färg och Form”, vars primitivistiska falang han tillhörde. Med sprudlande berättarglädje återgav han sina upplevelser. Erixson hade en obetvinglig lust att dela med sig av allt han såg. Han inspirerades likt Bror Hjorth både av folkkonst och medeltida muralmåleri, men tog även intryck av tysk expressionism. Varmast talade han dock om Chaim Soutines konst. I mängder av målningar återgav han sin livsglädje, ytorna fylldes med snabbt fångade figurer. Under trettiotalet fylldes hans bildvärld av familjen och torpidyllen, ytorna blev större och helare. Under kriget målade han på smörpapper, inte bara av praktiska skäl, utan för att kunna uppnå den glansiga ytan som olja ger. Berättandet avtog på 1950-talet, när han tog intryck av spontanism, som under de följande åren för honom övergick till ett abstrakt spontanmåleri.